Vad är inflation och hur påverkar det din privatekonomi?

Vad är inflation och varför uppstår den?

Inflation innebär att den allmänna prisnivån ökar och värdet på pengar minskar. Varor och tjänster blir dyrare och köpkraften blir svagare. Inflation mäts med Konsumentprisindex (KPI). Det är ett mått på hur priserna förändras på vanliga saker som mat, kläder och hyra. Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) visar också hur priserna i Sverige förändras, men räknar inte med förändringar i bolåneräntor. 

Inflation kan uppstå av flera skäl:

• Efterfrågedriven inflation
  Priserna stiger när många vill köpa samma sak.
• Kostnadsdriven inflation
  När företag får högre kostnader, exempelvis för energi eller råvaror, höjer de priserna.
• Inflationsförväntningar
  Om folk tror att priserna ska stiga kan de själva höja priser och löner, vilket driver upp inflationen.

Lite inflation är bra för ekonomin. Det speglar en växande ekonomi. 

Ansök om samlingslån tryggt och säkert

Vill du undersöka möjligheterna att samla dina lån och krediter i ett bolån hos Bluestep Bank? Skicka in din ansökan redan idag.

Ansök om samlingslån

Inflation i Sverige just nu

Under 2022 och 2023 upplevde Sverige den högsta inflationen på flera decennier. Några orsaker till inflationen var stigande energipriser, dyrare livsmedel och störningar i världshandeln. Inflationen låg då på omkring 10 procent när den var som högst.

År 2024 sjönk inflationen och priserna började stiga långsammare. Riksbanken höjde räntan för att minska inflationen. Vid slutet av året låg den runt 3–4 procent. Under 2025 fortsatte prisökningarna att bromsa in, men priserna är fortfarande högre än före 2022. Det betyder att även om inflationen minskar, har priserna inte sjunkit tillbaka – de har bara slutat öka lika snabbt.

Inflation och styrränta – hur hänger det ihop?

Inflation och räntor hänger ihop. I Sverige styrs detta av Riksbanken som bestämmer styrräntan. När inflationen är hög höjer Riksbanken styrräntan för att bromsa in ekonomin. Högre räntor gör det dyrare att låna pengar. Konsumenter och företag lånar och handlar mindre och på så sätt dämpas prisökningarna. För dig med bolån betyder hög inflation ofta högre räntor. Det innebär att dina boendekostnader stiger och att din ekonomi blir mer ansträngd. 

Historisk inflation i Sverige – år för år

Historien visar att inflationen går upp och ner i cykler. Sverige har haft perioder både med låg och hög inflation. Under 1970- och 1980-talen var inflationen ofta hög. Efter den ekonomiska krisen på 1990-talet bestämde Riksbanken att målet för inflationen ska vara cirka 2 procent per år. Det har gjort att Sverige under 2000-talet haft en lång period med stabil och låg inflation. År 2021 började dock priserna att stiga kraftigt igen.

Inflation i Europa jämfört med Sverige

Inflation är ett problem i hela Europa. Efter covid-pandemin och kriget i Ukraina drabbades Europa av stigande priser. Särskilt de stigande energipriserna har drivit upp inflationen. Jämfört med vissa EU-länder har Sverige haft en något högre inflation, bland annat eftersom vår ekonomi är känslig för energipriser och bostadsmarknadens svängningar. Men på det stora hela följer Sverige samma trend som Europa: hög inflation under 2022–2023 och en gradvis nedgång under 2024–2025.

20 bästa spartipsen 2026

• Utgifter och inkomster
• Mat och hushåll
• Sparande
• Skulder och krediter
• Bonustips – om det är akut

Läs våra 20 bästa spartips

Hur påverkar inflationen löner och köpkraft?

Inflationen påverkar direkt vad du kan köpa för din lön. Om priserna stiger snabbare än din lön ökar, får du mindre över i plånboken. Din köpkraft minskar. Pensionärer märker också ofta av inflationen, eftersom pensionen inte alltid höjs i samma takt som priserna.

Även sparande påverkas av inflationen. Har du pengar på ett sparkonto med låg ränta kan inflationen göra att värdet på dina pengar minskar över tid. En del väljer därför att placera en del av sitt kapital i aktier, fonder eller andra investeringar som historiskt sett har gett högre avkastning än inflationen.

Deflation och inflation – vad är skillnaden?

Inflation betyder att priserna går upp. Deflation betyder att priserna går ner. Det kan låta bra, men långvarig deflation kan skada ekonomin. En viss inflation anses därför vara sund för ekonomin. Riksbankens mål på 2 procent per år ska ge stabilitet: priserna stiger lite, men inte så mycket att hushållens ekonomi urholkas.

Samla dina lån i
ett bolån

Vi ger fler möjlighet till bolån 
oavsett anställningsform, betalningsanmärkning eller
tidigare kredithistorik.

• Sänk dina månadskostnader
• Tryggare privatekonomi
• Fullt ränteavdrag
• Förbättrad kreditvärdighet
• Ansökan är inte bindande

Ansök nu

Vanliga frågor och svar

Hur mäts inflation?
Inflationen mäts genom att följa förändringar i konsumentprisindex (KPI) som visar hur mycket det kostar att leva i Sverige. Riksbankens mål är att inflationen ska vara 2 % per år, mätt som den årliga procentuella förändringen i KPIF (konsumentprisindex med fast ränta)

Hur hög är inflationen i Sverige just nu?
Du kan se de senaste siffrorna för både KPI och KPIF på statistikmyndigheten SCB:s webbplats. 

Hur påverkar inflationen räntan och bolån?
När inflationen är hög kan Riksbanken höja styrräntan för att dämpa prisökningarna. Det leder ofta till högre räntor på bolån, vilket gör att lånekostnaderna ökar. 

Hur har inflationen sett ut historiskt i Sverige?
Inflationen i Sverige har varierat över tid. På 1990-talet var den högre men sedan 2000-talet har den, med några undantag, hållit sig under 3 % per år. 

Vad är skillnaden mellan deflation och inflation?
Inflation innebär att priserna stiger, vilket minskar pengarnas värde. Deflation innebär att priserna sjunker, vilket kan öka pengarnas värde men också leda till ekonomisk nedgång.