Deklaration och skatteåterbäring – allt du behöver veta

Dags att deklarera? Numera kan det vara snabbt gjort att hantera din deklaration. Har du inga ändringar att göra i de förifyllda uppgifterna är det bara att godkänna och få en tidig skatteåterbäring. Många gånger kan det dock löna sig att inte ha för bråttom.

Det finns många avdrag att göra för att få så mycket pengar som möjligt tillbaka på skatten. Du behöver också kontrollera att alla förifyllda uppgifter stämmer. Har något blivit fel riskerar du att få skattetillägg. Här får du information om alla viktiga datum för din deklaration och tips på hur du som privatperson maxar skatteåterbäringen med smarta avdrag.

Vad är en deklaration?

Det vi i dagligt tal kallar deklaration heter officiellt inkomstdeklaration, eller självdeklaration i lagstiftningen. Det är en metod för privatpersoner att informera om, med andra ord deklarera för, sina inkomster till Skatteverket. För företag kallas det skattedeklaration. I din inkomstdeklaration redovisar du för alla dina inkomster under föregående kalenderår. Det gäller alla sorters inkomster som lön, pension, hyresintäkter och inkomst från kapital.

Numera får Skatteverket uppgifter från arbetsgivare, banker och andra relevanta aktörer. Därför kan de skicka en förifylld deklarationsblankett till privatpersoner. Den förifyllda deklarationsblanketten behöver du kontrollera och eventuellt komplettera, vilket kan göras både digitalt och på papper. Det är enklare att deklarera digitalt, vilket de flesta numera gör.

Viktiga datum för din deklaration

När det blir dags att deklarera finns det några viktiga datum att hålla koll på. Nedan gäller för årets deklaration:

När får jag min deklaration?

Din deklaration skickas ut i mars och april. Har du en digital brevlåda skickas den dit under första halvan av mars. Pappersblanketterna tar lite längre tid, men ska vara levererade senast i mitten av april. Du kan logga in på Skatteverkets webbplats och deklarera där innan du har fått din blankett. Den finns i den digitala tjänsten Inkomstdeklaration 1.

Vilken är sista dagen för deklaration?

Sista dag för att lämna deklaration är alltid den första helgfria dagen i maj. 

När får jag skatteåterbäringen?

Det beror på när du lämnar in din deklaration och om du gör några ändringar i den. Om du godkänner din deklaration utan att göra några ändringar kan du få skatteåterbäring redan till påsk. Om du har deklarerat senast 2 maj och din deklaration har blivit godkänd får du slutskattebeskedet i juni och kan räkna med att få skatteåterbäringen innan midsommar. Skatteåterbäringen betalas ut till det bankkonto du har anmält till Skatteverket.

När måste jag betala kvarskatt?

Av olika skäl kan det hända att du har betalat för lite skatt och i dessa fall visar din deklaration att du behöver göra en extra skatteinbetalning. Det kallas kvarskatt. Om du får kvarskatt finns det också några datum att hålla reda på, till exempel för att undvika kostnadsränta. Om du får en större kvarskatt, som efter en bostadsförsäljning med vinst, kan det vara värt att betala den så snart du kan för att slippa kostnadsräntan. Kvarskatten måste betalas senast 90 dagar efter att du har fått ditt slutskattebesked.

Kan jag få anstånd för min deklaration?

Ja, du kan få uppskov för deklaration. Då får du vanligtvis ungefär två veckor till att deklarera men det krävs giltiga skäl för att få anstånd med din deklaration. Till sådana skäl räknas bland annat tjänsteresa, om du arbetar på annan ort, en längre vistelse utomlands, eller om den som hjälper dig med deklarationen är sjuk.

Vad händer om jag inte har fått anstånd och min deklaration är försenad?

Om du lämnar in din deklaration efter första helgfria dagen i maj måste du betala en förseningsavgift. Du måste ändå deklarera så snart du kan. Om du har fått anstånd men lämnar in efter sista datum som då gäller måste du också betala en förseningsavgift.

Laddar

Vilka avdrag kan jag göra i min deklaration?

Som privatperson finns det många avdrag du kan göra i din deklaration. Vissa avdrag, som ränteavdrag och ROT-avdrag, brukar vara förifyllda. Kontrollera då att beloppen stämmer. Andra avdrag behöver du lägga in själv. Det lönar sig att göra skatteavdrag, men det är inte alltid du får så mycket tillbaka. Fokusera först och främst på de stora avdragen, som när du har sålt en bostad, värdepapper eller om du reser mycket i tjänsten.

Här tipsar vi om tio olika skatteavdrag som du kan använda i din inkomstdeklaration som privatperson:

Reseavdrag

Du har rätt att göra vissa reseavdrag i din deklaration, om utgifterna är mer än 11 000 kr (inkomstår 2023). Det gäller om du reser med kollektivtrafiken och avståndet mellan din bostad och arbetsplats är minst två kilometer. Reser du med bil eller motorcykel kan du göra avdrag om avståndet är minst fem kilometer och om du tjänar minst två timmar per dag jämfört med om du hade åkt kollektivt. Du kan också få avdrag för trängselskatt om du reser i tjänsten eller har rätt till avdrag för resor med bil.

Ränteavdrag

Ränteavdrag är när du gör avdrag för räntekostnader för ditt bolån. Du kan göra ränteavdrag på ditt bolån om du har ett underskott av kapital. Underskott av kapital innebär att räntekostnaderna på ditt bolån, plus andra räntekostnader, är större än de inkomster du har på kapital. När räntorna stiger är det bra att känna till att det finns en brytpunkt för ränteavdraget. Du får avdrag med 30 % upp till 100 000 kr. För räntekostnader som överstiger 100 000 kr gäller i stället 21 %. Gränserna gäller per person, så om ni är två som delar på bolånet blir den totala gränsen 200 000 kr, om lånet är jämnt fördelat.

Avdrag för Rot och Rut

För hushållsnära tjänster (RUT) kan du få avdrag på 75 000 kr per år. ROT-avdraget, som står för “reparation, ombyggnad och tillbyggnad”, är max 50 000 kr per person och år. Det sammanlagda Rot- och rutavdraget får vara max 75 000 kr per år. Uppgifter om Rot och rut är förifyllda i din deklaration, men kontrollera att uppgifterna stämmer.

Avdrag för grön teknik

Nu kan du göra avdrag om du har installerat grön teknik, som solcellspaneler på taket. Du kan då få en skattereduktion på upp till 50 000 kr per år. Det hanteras på samma sätt som ROT och RUT – avdraget görs på fakturan du får från installatören, som sedan får utbetalningen från Skatteverket.

Aktier och fonder i din deklaration

Sparar du i ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK, är det enkelt att deklarera. Skatten för ISK baseras på en schablonintäkt och är förifylld i din deklaration. 

Om du köper och säljer aktier via en vanlig depå gäller 30 % skatt varje gång du säljer med vinst. Du kan kvitta förluster mot vinster. Använd blanketten K4 när du deklarerar dina aktieinnehav.

Avdrag för kapitalförlust

Om du gör en förlust vid försäljning av din bostad eller när du säljer aktier eller andra marknadsnoterade värdepapper har du rätt att göra avdrag i deklarationen.

Schablonavdrag vid uthyrning av bostad

Uthyrning av bostad beskattas som inkomst av kapital, med 30 %. Du får hyra ut skattefritt upp till 40 000 kr per år. Det innebär att du kan göra ett schablonavdrag på det beloppet. Det är lite olika regler beroende på om du hyr ut hyresrätt, bostadsrätt eller småhus – läs mer på Skatteverket.

Avdrag för arbetskläder

Avdrag för arbetskläder gäller för skyddskläder eller skyddsutrustning som används i tjänst och du har betalat själv. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses kläder som har särskilda egenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador samt väta eller kyla som beror på annat än klimatförhållanden.

Utgifter vid arbetslöshet

Om du är arbetslös och får ersättning för detta med krav på att du aktivt söker arbete har du rätt till vissa avdrag. Du kan bland annat få avdrag för resor i samband med besök på Arbetsförmedlingen samt resor och andra utgifter i samband med att du sökt arbeten i Sverige.

Avdrag för välgörenhet

Skänker du pengar till välgörenhet kan du få skattereduktion med 25 % av gåvobeloppet upp till 3000 kr, vilket motsvarar gåvor på totalt 12 000 kr. För att få avdrag måste mottagaren vara godkänd av Skatteverket, du måste ge minst 200 kr per tillfälle och minst 2000 kr under året.

Du hittar en fullständig lista över skatteavdrag för privatpersoner hos Skatteverket.

Vad händer om jag gör fel i min deklaration?

Det kan vara många siffror att hålla reda på i en deklaration och misstag kan ske. Om du har gjort något fel i din deklaration riskerar du att få skattetillägg. Skulle du själv upptäcka något fel kan du göra en självrättelse för att undvika det. Har du medvetet undanhållit inkomster i din deklaration kan du i värsta fall åtalas för skattebrott. 

Det är alltså viktigt att noggrant kontrollera alla uppgifter i din deklaration, och bara göra sådana avdrag som du har rätt till.

Laddar